Lanham Trademark Act (1946)
Lanham Trademark Act är en federal lag i USA som antogs 1946 och reglerar varumärken, varumärkesregistrering och varumärkesskydd. Lagen är uppkallad efter sin författare, senator Harley M. Lanham.
En av de viktigaste aspekterna av Lanham Trademark Act är att den fastställer regler för registrering av varumärken och skydd av varumärkesägares rättigheter. Enligt lagen måste varumärken vara unika och inte vilseledande för att kunna registreras.
Lanham Trademark Act ger också varumärkesägare möjlighet att stämma för varumärkesintrång och varumärkesfalskning. Detta innebär att om någon använder ett varumärke på ett sätt som förväxlar konsumenterna eller skadar varumärkets rykte kan varumärkesägaren föra en rättslig process.
Genom att reglera varumärken och skydda varumärkesägares rättigheter syftar Lanham Trademark Act till att främja en sund konkurrens och skydda konsumenternas intressen.
När det gäller internationell varumärkesregistrering kan Lanham Trademark Act även användas för att skydda amerikanska varumärken i andra länder genom internationella avtal och samarbeten.
Exempel på Lanham Trademark Act i praktiken:
- Apple Inc. stämde Samsung för varumärkesintrång på grund av liknande design av sina smartphones.
- Nike stämde ett företag för varumärkesfalskning efter att företaget sålde kopior av Nikes skor med falska logotyper.
För mer information om Lanham Trademark Act, besök Wikipedia.